Cristopher Benitah

Vilket är ditt märkligaste begär?

Salt godis. Kanske en pizza från Jönköping också, men salt godis så klart. Amerikanskt godis är väldigt sött och överdrivet bearbetat vilket gör det rätt trist. Kanske det är bra eftersom jag äter betydligt mindre godis nuförtiden.

Du har fotograferat många intressanta människor. Någon som gav ett extraordinärt intryck?

Det finns flera, men om jag var tvingas välja någon som var extra minnesvärd så skulle jag säga Michael Bacon. Han är Kevin Bacons bror och vi hade en kul. Vi “connectade” över hockeyn och samtalet var inget annat än inspirerande under hela fotograferingen.

Har du ett livsmotto? Om så är fallet, hur påverkar ditt livsmotto dina vardagliga beslut?

Följ mina drömmar hur absurda de än är. Jag är inte säker på om det är ett livsmotto, men jag bestämde mig väldigt ung för att ingenting ska hindra mig från att göra saker jag älskar och hittills har det förblivit sant. Om du börjar följa dina drömmar kommer du att leva det liv du alltid velat ha och genom att göra det blir du gladare och lättare än om du höll tillbaka dig själv.

I ditt garage har du inga bilar, det är istället fyllt med symaskiner och jeanstyger. Varför?

Jag sålde mitt första par Levi’s vid 6 års ålder. Så denim-besattheten började ung med min moster som arbetade och drev klädbutiker hela mitt liv. 2016 bytte jag jobb från en reklambyrå på Manhattan, New York, till en mindre byrå i Los Angeles och det kändes inte så fantastiskt som det borde kännas när man byter jobb. Jag satte mig ner och försökte lista ut hur min framtid skulle se ut och det var då det slog mig. Jag borde göra jeans. Historien är lite längre än så, men mer eller mindre ville jag skapa en framtid som inte var beroende av stora byråer och dessutom mindre datorbaserad. Mina fyra bilar får inte heller plats i garaget, men det behöver vi inte berätta för någon.

Om du fick välja mellan kameran, symaskinen och datorn. Vilken skulle du välja?

Symaskinen utan tvekan. Jag drömmer om en framtid där jag är mindre uppkopplad, mindre tillgänglig och mer i samklang med mig själv och livet. Att sy jeans på maskiner från 1910-1950-talet ger dig en fantanstisk känsla när du hör dem surra. Det kommer inte att hända idag eller imorgon men en dag kommer sömnad att vara mitt fokus. Jag längtar

Berätta om din favoriträtt?

Pasta Bolognese, det är den enda rätten som jag aldrig kunnat få nog av. Jag tror att jag har fulländat den.

Berätta till sist om ett projekt som du arbetar med just nu?

Jag designade ett tequilamärkes grafiska profil samt deras produkter 2020, och nu arbetar jag med deras Mezcal-produkten. Otroligt roligt projekt. Jag njuter verkligen av processen att åka ner till Mexiko och prata med lokalbefolkningen och försäljare om vad som gör Mezcal speciellt för dem. Jag hoppas att den slutliga produkten kommer att visa den passion som krävs för att utveckla ett flaskkoncept som detta. Vi gör det också i en traditionell keramisk process. Ett personligt projekt jag håller på parallellt är cowboystövlar. Det är i ett väldigt tidigt skede så jag har inte så mycket att säga om det just nu, men jag är väldigt exalterad över att få dessa stövlar tillverkade. Första provet kommer i nu i vår.